7-3 yes yes yes yes yes yes yes yes

Det är hockeysöndag igen! Målar och slipar för att kasta mig in i duschen för att hinna ner till ishallen där Åseda möter Vita Hästen (Norrköping).

Med vit färg på händer och armar kommer jag 5 minuter innan start och jag hinner se uppvärming och den speciella formateringen som jag tog upp i ett tidigare inlägg.

Spelet börjar och jag hinner inte blinka förrän Åseda gör 1-0. Jag har sagt det förr i bloggen och här kommer det igen: det är de första minuterna som avgör hela spelet, ja nästan, oftast, ibland...

Vi gör 2-0 och jag känner att jag inte behöver hyperventilera för stunden!

Andra perioden blir jobbig. Vita Hästen gör 1-2, vi gör 3-1, Vita Hästen 3-2, med andra ord ett fördelat fram och tillbaka. Många utvisningar av både våra och deras killar, men jag tror nog att Vita Hästen vann den totalt.

Tredje perioden händer resten och det är ett helt underbart spel. Åseda åker skridskor som aldrig förr, passar bra och inte ens med en utvisad kan man märka av att de andra får övertaget.

Det gick inte lätt att vinna, men det var kämpargläden och viljan som vann idag - ÅSEDA, ÅSEDA!

En glad och nöjd Erik passerar kameran innan han försvinner in i omklädningsrummet. Vad roligt de kommer att ha där, nu när de har vunnit matchen.

Det är med ont i halsen som jag byter om till snickarkläder innan det är dags att gå på julskyltning. Jag är så lycklig, jag är så lycklig!

Det viktiga är att vinna, nu när vi har vunnit kan vi ha roligt!

Har man inget jobb, då skaffar man sig genast ett.

En tanke kan vara rolig, leda till något gott, eller som i mitt fall - leda till ARBETE!

Det började med en liten, liten fundering om att kanske fixa till tapeten som hade lossnat i trappuppgången, och slutade i en totalrenovering. Så kan det gå ibland och därför ska man bli orolig när sådana funderingar börjar att mala i huvudet. Det blir aldrig så enkelt som man från början räknade med, utan det drar med sig det ena efter det andra.

Jag har ett sorts älgtorn i trappuppgången som min "Polske snickare" har fixat. En jägare skulle vara avundsjuk över detta torn. Hade vi inte fått hjälp med detta torn hade jag med all säkerhet stått på en stege och balanserat.

Patrik och jag har laddat med att köpa eget malt kaffe på Konsum och det smakar helt underbart. Synd att man inte kan skicka med dofter i bloggen, du skulle bli så kaffesugen!!!

Nu kan vi inte skjuta på arbetet mer, nu ska vi igång!

Det här är tidningar från 1939 som man har limmat upp på murstocken och sedan tapetserat med olika lager av årgångstapeter.

Eftersom murstocken blir varm så släpper tapeterna allt mer och därför tänker vi nu göra ett försök att måla istället.

Roligt med gamla tidningar!

Vad säger de egentligen?

Den som står på läktaren är den som spelar bäst, skiker mest och fattar minst av hockey. Tolka det hur du vill! Precis innan en match kan man få se denna speciella uppställning. För mig känns det då som om allt händer i "slowmotion" och det är sekunderna innan signalen ljuder. Det är ju så jäkla spännande och nervkittlande de första minuterna, ja det är det under HELA matchen. Det är också de viktiga minuterna i början som oftast visar slutresultatet. Det kunde vara skönt om kommande match på söndag börjar med några fina mål från våra killar. Förra säsongen var det något helt annat. De vann match efter match och ibland alldeles för lätt kan jag tycka. De var ibland inte ens glada när de vann, utan tog det för givet på något sätt. Men jag var "sketa" glad varje gång de vann - det är ju så härligt! I år spelar de visst i något som heter A-serien - The best of the very best, skulle jag kanske uttrycka det. Där finns det inget utrymme för drönare. Erik har växt till sig mentalt och inser att nu måste han ta i med resten av kroppen om det ska hända något när han är ute. Han var väldigt besviken på sina skott när säsongen började. De var ynkliga, men nu är det hårda slagskott som är intränade och ett och annat glidpass med styrka. Tacklingar är en annan bit som han har tränat mycket på. Det måste fram mer aggressivetet i spelet och vi övar för fullt. Man kan inte säga att man är arg och samtidigt låta som en myra - det känns ju helt fel. Här gäller det att med hela koppen visa vem som bestämmer på isen och vi har en bit kvar där, men vi kommer att fixa även detta! Han vill verkligen i år, och det märks. Förra året åkte han på HV71 lägret på sommaren med uttrycket; jag gör det här, men jag vet inte om jag kommer att klara det! Men han klarade det med bravur! Tänk själv att stiga upp 06.00 äta frukost och 07.00 börjar träningen. Det var sommarlov och han hade sovit till 11 varje morgon och har dessutom problem med att äta frukost direkt på morgonen. I år kan jag redan nu se en mer kaxig attityd; jag ska på läger och det kommer att bli så coolt! Han vet nu alla knep för att klara hela veckan med frukost och träningstider - han är beredd! På bortamatcher laddar vi upp hans väska med äggmackor - spelar han bra får han köpa sig något från kiosken. (Reiner, det är ett skämt - du skriker väl rätt ut nu när du läser detta) Jag säger ofta till laget att: det viktiga är att vinna - roligt kan vi ha en annan dag!!!! Det är däremot inget skämt! Håll tummarna att vi klättrar upp lite i tabellen, det behöver vi.

Vem lurar jag egentligen

I år kommer jag inte att göra något julgodis, var min spontana kommentar en dag förra veckan.

Nä, det är väl ok fick jag höra, vi klarar oss ändå.

Bra då är det bestämt!

Men så gillar jag ju julen (mer än jag vågar säga). Jag tillhör den gruppen som verkligen ÄLSKAR julen med allt vad det innebär. Jag behöver inte få många julklappar, jag gillar att ge bort saker, att smyga och hitta på överraskningar till andra.

Det är en stressig tid säger nästan alla jag känner, och de verkar hata julen. Det behöver väl inte vara så märkvärdigt om man inte hinner. Alla får väl göra på sitt eget vis, fira, eller inte fira, stressa, eller inte stressa..........

Men en jul är ingen jul utan JULGODIS!

Det blev en gryta knäck som stog och puttrade medan jag tog fram adventsstakar och stjärnor. Jag vill gärna ha min knäck ganska hård och inte alls mjuk - så jag lät det puttra länge och bra innan Elias gjorde "kulprovet".

Mmmm - det var inte dumma alls!

De räcker säkert till jul - och vem tror på det?????

Lördags kväll

I kväll provar vi en gryta från Airams matblogg. (Du hittar sidan om du läser under "detta intresserar mig och här tar jag en koll") på vår blogg. Vi har fått många bra recept därifrån och dessutom finns det jättefina bilder till varje recept.

Detta är fläskfilé med bacon, oliver, chili, senap och grädde som har kokats ihop en stund. Jag kan bara säga att det är sååååå gott.

Till det tar vi ett glas rött vin och senare i kväll ska Elias göra milkshake åt oss alla till efterrätt.

Det blir en kanonkväll, eller hur!?

Julmarknad

Vi har jobbat färdigt vårt pass på julmarknaden 2008. Elias hade första passet tillsammans med Linus som skickade sin pappa eftersom det krockade med en hockeymatch. Men kompisen Job var ändå där och tyckte det var roligt att hoppa in ett extra pass och hjälpa till.

Vi hade sagt till mormor, morfar, morbror, moster, farfar, och farmor att Elias hade första passet så de kunde komma förbi och handla av honom. Han var så orolig att han inte skulle få sälja något, men det gick riktigt bra.

Vår förste kund, storebror Erik!

Vi handlade bl.a. lotter och vann två stöpta ljus, kringlor, Emmas fudge, mer godis...........

Sedan gick vi hem och tog med oss Thomas på en fika och smakade på det vi hade köpt.

Ett nödvändigt ont

Julhandeln är i full gång för 2008! För en annan som inte åker in till "stan" så ofta, märker direkt att julhandel är igång. Det är "lite" juldekorerat i affärerna, kvitton kan bytas ända till januari, renar och tomtar sjunger julsånger. Kunde inte motstå ett foto på den fina papperskassen vi fick - det strålar jul och önskningar om den, eller hur! Vi kunde inte skjuta på det längre.

Det var tvunget att det blev av.

Vi var rustade, mentalt tränade, helt enkelt förberedda - men vad hjälpte det????

Elias behövde nya kläder och denna gång var han bara tvungen att själv följa med och prova så att det verkligen skulle passa. Han är måttligt intresserad av att handla och han har sedan han var pytteliten fått de mest konstiga anfall inne i affärerna. Från hjärtklappning till svettningar, yrsel och illamående - bara för att slippa prova kläder!

Jo helt rätt, det är jobbigt att prova kläder, men vill man ha kläder måste man någon gång i livet följa med och prova, jag kan inte fixa allt själv. Det gick ganska bra faktiskt och han hittade direkt en häftig mössa som han bara ville ha. Han gav sig inte förrän vi hade hittat en som passade. Han köpte två mössor, ett par vantar, 1 par jeans, väst, och tenniströjor.

Här är en av mössorna som han köpte med skärm. Liknar lite en mösskeps kan man säga.

Men det absolut viktigaste som han inte tänkte åka hem utan var: en nessesär, kam, lukta gott och läppsyl???????????????????????????????????????????????????????????????

Han behövde snyggat till sig lite tyckte han!

Dessutom var hans tatueringar slut - ett måste!

Efter många timmars handlade åkte vi till slut hem - LYCKLIGA! (att äntligen få åka hem)

Så gick vi en runda

På torsdagar tränar Erik hockey ganska sent från 18.00 till 20.45. Det tar så lång tid i och med att de ska byta om och värma upp innan träning och sedan ska de ju duscha och hänga upp sina kläder för torkning i deras förråd efter träningen. Då brukar Elias och jag passa på att gå en runda.

Nu är det ju så mörkt på kvällarna så att vi tar på oss reflexvästarna, och för att inte frysa även vantar, mössa och halsduk. Det är ju skönt när vi väl har kommit ut att andas lite frisk luft och känna att man rensar hjärnan en aning från all inneluft. Elias och jag hinner då också att prata om allt möjligt, ja han pratar mest och jag lyssnar.

Idag tog han upp ämnet landhockey. Under alla år har han aldrig varit så intresserad av varken landhockey eller ishockey. Han har mer gillat att sitta på en gunga och fundera och sjunga när det har varit rast. Men jag tog upp ämnet för några veckor sedan och sa att man ibland kan vara med i alla fall även om man inte är intresserad bara för att hålla kontakt med sina kompisar.

Jaha sa han då; vi har pratat i skolan om social kompetens, kanske är detta ett sorts social kompetens att vara med någon gång!!

Idag hade han varit med på landhockey och han tyckte att det var roligt, dessutom hade hans kompisar blivit så glada att han ville vara med. Nu funderar han på om han också ska ta med sig sin klubba till skolan imorgon. Man har väl rätt att ändra sig!!

Nästa gång det är allmänhetens åkning i ishallen vill han vara med. En rapport därifrån kommer när vi har genomfört aktiviteten.

Konsert med Uppvidinge Kulturskola

Så var det så dags för den årliga konserten med Uppvidinge Kulturskola som Elias är med i. Det var samling redan 15.30 och själva konserten inleddes 18.30. Det var en låååång dag och kväll för Elias men ska man uppträda så ska ju allt vara perfekt också! Elias har spelat violin i 3,5 år och är med i stora orkestern. Han är väldigt intresserad och duktig och jag behöver inte tvinga honom - han gör det av eget intresse. Just nu har han två fioler som han spelar på, men är på gång att övergå till altfiolen. Den skiljer sig på så vis att den har en mörkare och härligare klang än den vanliga som han började med. Här på bild är det fortfarande den "vanliga fiolen"

Ikväll bjöd de på Spansk musik och eftersom hela Kulturskolan är med så blev det även dans, sång och andra instrument. Spanskt tema, därför svart och rött när det gäller klädseln. Det har aldrig varit så fullt med folk alla de åren som Kulturskolan har haft uppvisning. Alla platser var upptagna i biosalongen och folk fick stå längs med båda gångarna. Det är ju jätteroligt att så många kommer och vill lyssna.Noter till Rohan. För den som inte kan noter ser det lätt kaotiskt ut - men Elias tycker att den är lätt. Jag kan säga att jag inte har en chans lägre att följa med i styckena, jag kom liksom lite efter och nu slår han mig med hästlängder. Dessutom är det helt andra noter när det gäller altfiol, så han ställer om hjärnan när han byter fioler. Jag har spelat blockföljt och alltflöjt och där fick man också lära sig andra noter - kanske finns det hopp om det än för mig med..........kanske.......

Vårt gudbarn Klara har också börjat att spela fiol och henne hittade vi innan konserten började.

Här får du ett litet smakprov på musiken. Det syns ju inte så bra, men Elias står tredje från vänster på den första filmsnutten.

Baka, baka liten kaka

Om jag ändå skulle ha bakat en liten kaka så hade det nog gått snabbare än vad det gjorde ikväll.

Jag handlade egentligen allt för baket redan igår för att jag skulle komma igång lite snabbare idag. Men så glömmer man ju ALLTID något och denna gång var det saffran som saknades. Jag slutade lite tidigare från jobbet för att inte hamna med alla som skulle handla mat till middagen.

Konsum i Åseda är inte stort, men jag tror nog fanken att jag gick vilse idag. Jag blev aldrig färdighandlad utan fick springa fram och tillbaka som en skållad råtta. Jag hittar inget alls på Konsum sedan de håller på att göra om i butiken. Till slut fick jag fråga var de hade gömt födelsedagskorten som jag letade efter. Vi har en kusin Eddie som fyller 4 år imorgon. Inte ens kassörskan kunde hjälpa mig och jag fick springa iväg igen. Hittade det helt otroligt i en trång gång bland konserver???????. Väl framme i kassan tittar jag på min lapp en sista gång för att se att jag verkligen hade fått med allt. Då hade jag varit där i 30 minuter för det lilla jag skulle handla. Då glömmer jag väl nästan saffran igen och kommer på det i sista stund. De förvarar ju det i kassan så att ingen får för sig att snatta det dyrbara guldet.

Elias och jag bestämde oss för att baka 30st med saffran och 30st utan saffran. Patrik bl.a. är en sådan "inte gilla saffran" person. Kan ju tänkas att det finns fler av hans sort. Fast å andra sidan är han ganska unik........näää det finns nog bara en som han.....

Elias smälte smöret, smulade gästen och satte på assistenten. Efter det slog han i huvudet i köksskåpet (olyckshändelse) och kunde inte hjälpa till mer med baket. Han fick senare vispa upp ett ägg som vi skulle pensla bullarna med.

Nu är ju de här bullarna till julmarknaden och klass 4b, men vi började att sälja direkt.

Vi sålde två påsar på en gång!

Till oss själva!!

Det luktar ju så gott i huset och vem vill inte smaka på nybakt????

Tror att jag kommer somna ganska så fort ikväll.

Ischoklad

I eftermiddag har Elias och jag gjort ischoklad.

Jag gillar inte ishocklad och har aldrig gjort några själv heller. Varför gör du det nu då, undrar du kanske?

Elias klass 4b ska vara med och sälja lussebullar, ischoklad och knäck på Åseda julmarknad nästa lördag 22/11. Marknaden har flyttat runt lite i Åseda men nu verkar det bli nere i Gymnasieskolan iår igen. Alla barn i klassen ska baka 100st ischoklad/knäck och 60 st lussebullar. Det kommer att bli en jobbig vecka - för Elias.........

Jag hinner inte baka på fredag så vi måste dela upp baket i veckan istället. Ska jag baka alla med saffran eller en sats utan saffran, vad tycker du?

Elias hjälpte till med att placera ut formar och att framställa själva smeten. Efter det kom en kompis och han blev entledigad från arbetet. Tänk vad bra han har det! På måndagar är det bordtennis som gäller och Elias ska ta med Jesper på detta ikväll. Här spelar de konstigt nog ett hockeyspel på X-box, Elias är måttligt intresserad av just Hockey, men verkar bita ihop i alla fall.

Jaaaaaaaaaaaaaaa, äntligen

De enda foton jag har är inte speciellt bra, utan från en dålig mobil . Ska försöka ta lite bättre bilder framöver. Mitt ont i magen har bytts mot ont i halsen.

Jag har en tro att man kan hjälpa till från läktaren att få in pucken i rätt mål. Skriker man tillräckligt hårt och mycket så får pucken liksom mer fart och tvingar sig in i motståndarmålet.

Vi vann mot Troja med 3-2 men det var tufft, kämpigt och ibland förtvivlat svårt att få in pucken i motståndarlagets mål. Vi börjar bra och det är fart och en vilja som jag inte har sett på länge - vi gör 1-0. Men direkt efter så gör ju Troja 1-1 och ord som varför, nääää, jäklars bara forsar ur min mun. När andra perioden börjar så gör Troja 2-1 och nu känns det motigt, väldigt motigt. Men vem har sagt att våra killar ger sig? De dänger in 2-2 och det är dags för en kort paus innan tredje perioden.

Från och till kommer gnistan tillbaka och vi har ibland ett passningsspel som är helt UNDERBART!. Erik har också tuffat till sig och han åker mycket bra skridskor, vågar ta för sig och gör väldigt bra passningar. Jag känner inte alls igen honom från förra säsongen utan detta är en ny Erik som är på plan - det är roligt att se! Jag säger alltid att ett lag består inte bara utav några få bra, utan det är laget i sig som tillsammans vinner en match.

Vi gör 3-2 när det är ca 5 minuter kvar av matchen och nu trappas spelet upp till något jag knappast orkar vara med om. Det är en rysare om vem som ska vinna - fatta att jag har ont i halsen. Men glad är jag!

Maten är i ugnen och jag väntar på min hjälte, ja båda får jag ju säga då. Det är ju ändå lite Patriks förtjänst också att det har gått bra. Något har de gjort med killarna - det är fart i dem!

Hockey mot Troja Ljungby

Idag är det match, U13 möter Troja Ljungby 11.30. Jag som inte ens är med i laget har ont i magen och är nervös. Elias och jag ska ta en promenad ner till ishallen om en stund för att heja på vårt lag. Allt stannar upp en sådan här dag när det är hockey. Det gäller att snabbt planera in vad vi ska äta efter matchen och se till att allt finns hemma. Det blir pastagratäng idag, smidigt, enkelt och enligt barnen är det gott. Kanske säger de så bara för att vara snälla?! Nä, dags att börja trava!

Före och efter

Idag är det läge för, för och efterbild.

Såg det här fina tidningsstället på någons hemsida och blev sugen på att "vill också ha". Så jag mailade till min "Polske snickare" (förklaring till detta namn tar jag en annan dag) och frågade honom om vad han trodde om att fixa detta.

Snickaren är aldrig sen i starten och det rasslade tydligen till i verkstaden och bygget var i full gång. Vi tog några mindre byggmöten via telefon och ett hembesök för att säkerställa alla mått och mina önskemål. Efter några dagar kom då leveransen som då var grundmålad i vitt och en färgburk för ytterligare målning. Igår målade jag ytterligare två gånger och idag satte Patrik upp dem. Det är så otroligt skönt när något går så här smidigt - bortskämd, jag??? Nej, jag är lyckligt lottad som har en pappa som vill och orkar göra saker för mig. Det blir ju så himla fint!

Den här snickaren har varit med och renoverat i stort sett hela huset. Det finns nog inget rum där han inte har varit med och satt några spik eller skruv. Patrik och jag har ju inte bara turen att få hjälp av denne "Polske snickare", utan även snickare nr 2 som vi ska ha med i bloggen vid ett senare tillfälle, som går under kodnamn "Pappa Dee".

Elias flyttar hemifrån för en dag

Så kom äntligen den stora dagen!

Elias har sedan ett bra tag frågat morbror Thomas om inte de skulle ta och hitta på något tillsammans. Laga lite mat, sova över, gå och kolla i killbutiker (som enligt Elias är spelbutiker).

Ett datum bestämdes och ikväll var det Elias som med packad väska for iväg till Thomas. Ovanligt lite packning måste jag säga! Hade det varit jag så hade det blivit minst en hockeytrunk och kanske en extra kasse vid sidan om.

Han hade en liten miniryggsäck med allt han behövde. För att kolla att han verkligen hade fått med sig något över huvud taget så plockade jag ut allt innehåll. Han hade packat: tandborste, tandkräm, mössa, halsduk och två plånböcker - ja 2st plånböcker med en himla hoper pengar i.

Stopp och belägg! Här gäller det att dra i handbromsen! Varför tar du med Eriks plånbok?? Jo då har väl Erik lagt in en beställning om att Elias ska köpa ett dataspel när han ändå åker in till Växjö. Elias själv har med sig mer pengar än vi har över innan lönen - för att köpa två spel! Hallå!

Fattar varför han vill ha endast killfest och dra iväg till spelbutik!

Sedan är det ju det här med maten när man har killfest. De hittar tydligen på en massa gott att äta och konstigt nog så parkerade de bilen utanför Konsum ikväll just när vi skulle in och handla. De kom aldrig in och när vi kommer ut är deras bil borta. Vad betyder det?

Vi skulle nog inte få se vad de skulle handla, eller?

Pralintillverkning på Tofta

Efter idag kommer jag att äta en pralin mer njutningsfullt när jag har fått inblick i hur lång tid det egentligen tar att framställa en sådan mumsbit.

Vi är ett gäng tjejer på jobbet som kallar oss för "Hurtbullarna". Vi bakar bl.a bullar som vi säljer till företaget som i sin tur bjuder gäster på kaffe med hembakat fikabröd. När vi har tjänat ihop oss en liten slant så brukar vi hitta på en aktivitet tillsammans och denna gång blev det just pralintillverkning.

Vi fick prova på olika fyllningar som vi smaksatte pralinerna med. De jag kommer ihåg just nu var lakrits, päronkonjak, viol, kaffe, och whiskey. När vi väl fick provsmaka dessa fyllningar så var man ju så sugen, och lika sugen när andra provsmakningen rullade igång. Däremot kan man ju säga att där började att kännas lite.........motigt, men vad då, det inträffar kanske bara en gång i livet - så man tar lite till utifall att man aldrig mer skulle få något sött. Nu så här på kvällen kan jag bara säga att jag känner mig mer än nöjd och känner inget behov av att smaka någon pralin. Jo jag glömde tala om att Erik och Elias ville prova någon så vi delade på några stycken i mindre bitar för att se vad det var för smak på dem. Vi tryckte i oss några delar och kanske är det därför som jag känner att jag ALDRIG mer vill ha choklad.

Här har jag fått det stora förtroendet att handskas med ljus choklad. Hon visste nog inte vad hon gjorde när hon lät mig kyla ner chokladen på marmorbordet. Tjejen som står bredvid mig är ägaren till Tofta Värdshus och Kaféet tillsammans med sin pappa. Hon är både konditor och kock - imponerande tycker jag - och så smal!

När vi slutligen hade fått ihop alla "delar" till olika sorters praliner fick vi vika oss en fin guldask och plocka i dessa dyrbarheter.

Namnsdag

För dig som kom ihåg, och för dig som totalt glömde bort mig - jag har namnsdag idag!

Idag har Martin och Martina namnsdag.

Martina är ett kvinnonamn och femininform av Martin. Namnet var populärt på 1920-talet och nu senast under 1980-talet 1980- och början av 1990-talet.31 december 2005 fanns det totalt 12 661 personer i Sverige med namnet, varav 7 096 med det som tilltalsnamn.År 2003 fick 132 flickor namnet, varav 41 fick det som tilltalsnamn.Namnsdag: 10 november (sedan 1993, dessförinnan på 22 februari under hela 1900-talet). Namnet Martina betyder krigisk och stridbar. (Det rödmarkerade kan vara en förklaring till varför jag är som jag är.)

Fars Dag

Fars Dag har sitt ursprung i 1910-talets USA. Initiativtagare var Mrs. John B. Dodd i Spokane, staten Washington, som ville hedra sin far Mr. William Smart för att denne ensam fostrat henne och hennes fem syskon på sin farm i Washington sedan hans hustru, då hon fött familjens sjätte barn, dött i barnsäng. Fars dag firas samtidigt i hela Skandinavien, förutom i Danmark där den firas den 5 juni. Vi tillhör den gruppen av familj som firar Fars Dag. Det börjar vid frukost och slutar sent på eftermiddagen - då är alla tre pappor firade och vi är alla väldigt mätta, proppmätta, sprickfärdiga, stinna, och nära gränsen för medvetslösa. Vi sov lite längre idag eftersom vi hade en liten sammankomst kvällen innan och efter det så tittade vi på en bra film, det blev lite sent kan man säga. Eftersom vi skulle vara i Mörtelek runt 10 tiden så var det hög tid att stiga upp runt 8.30. Elias hade med hjälp av träslöjdsläraren fixat en "oliv plockare" i ståltråd till Patrik. Det konsumeras en väldeliga massor av gröna oliver i vårt hem och därför fick Elias denna briljanta idé. En Harry Boy tyckte vi också var en väldigt bra present till Fars Dag, då även vi skulle kunna ha nytta om nu rätt häst skulle slå till. Patrik vann! Han jublade ut att han hade vunnit och alla höll andan, hur mycket hade han vunnit??? Jag vann sa han med lycka i rösten - 42 kronor!!!! Erik helt besviken, du är säker på att det inte var 42.000:-?? Nej oj vad klockan går. Borsta tänderna, fixa håret, kläder, presenterna, och sedan iväg till farfar och farmor. Vi var inbokade på förmiddagskaffe och det kändes som jag inte hade varit där på länge. Kände inte igen de fina turkosa ljuslyktorna på TV-bordet men farmor menade på att hon haft dem i över ett år!!! Oj då har jag kanske inte varit där på länge, eller?? Men så illa kan det väl inte vara, är nog bara så att jag inte har sett dem innan - hoppas jag i alla fall!! Vår käre vän Pelle var ju där också - han tycker nog att jag är en riktig "pain in the ass". Inte fick han hoppa och stimma och det värsta av allt var att han inte fick hälsa på Gina med familj när de kom! Men det är för hans egen skull - det är inte bra att stimma runt, det är mysigare att hälsa i lugn och ro när alla uppskattar det. Han är ju så gooo! Vi fick underbara äppelmuffins och marängtårta, hembakat förstås! Det tackar vi för! Så vid 13 tiden var det så dags att infinna sig i Hultanäs hos mormor och morfar. Italiensk pastagratäng stog på listan och vi hade väl inte svårt att få ner det. Morfar har ett hemligt recept som han varierar lite från gång till gång - gott var det. Nu var vi väldigt mätta och man känner ju hur man bara vill luta sig tillbaka och SOVA. När disken var fixad och vi hade fått vila lite så var det så dags för kaffe med jordgubbstårta, äppelkaka och Streuselkuchen. Även här hembakat! Nu var den absolut högsta gränsen nådd, för vad vi orkar. Men eftersom jordgubbstårtan är så jätte god så tar man ju en bit till och det är då det händer - man faller i koma!