Det strålar en stjärna förunderligt blid......

Inga nya ljusstakar, inga nya stjärnor i vårt hem i år - det är besparingstider!

Nej jag skojar, det är inte huvudorsaken varför jag har mitt gamla krafs kvar, utan det är nog för att jag har tyckt fram tills NU att det har dugt. Hur kunde jag tycka så egentligen?

I år blev jag riktigt trött på några av mina alster som jag har i fönstrena. Det kommer ju så mycket nytt varje år och det går ju inte bara att köpa och slänga för att man har tröttnat.

Jomen så kom jag väl på att jag faktiskt har köpt en ny sak. Till vårt sovrumsfönster har jag köpt ett sådant stjärn-draperi/gardin. Det ser ut som ett vattenfall i fönstret, säger jag som är en obotlig romantiker. För andra ser det kanske mer ut som sex hängande trådar med några stjärnor på - men oj vilken trist fantasi dessa människor då har.

Idag inhandlades byggsatsen till ett pepparkakshus. Det är en sorts tradition som killarna har att bygga ihop det och dekorera det. Trodde väl aldrig att de ville ha ett i år, men det ville de visst sa Erik bestämt och högg tag i sin kartong. Jag brukar limma ihop det med smält socker så att BARA jag bränner mig och inte killarna. Bättre att jag får brännblåsor än att ALLA får det, eller hur!?

Den här kransen fick vi av våra bekanta Doris och Manny från Hamburg. Det tycker jag är lite speciell och den passar bra i vårt köksfönster. Den räknas ju också som ny för i år!

U14 mötte Tranås hemma.

Jag kom, jag såg och vi segrade - (Alea jacta est, Julius Ceasar)

Med det menar jag att jag åkte ner till ishallen som vanligt, men denna gången satt mina %"½##fbXX#?+
glasögon på snoken framför ögonen och WOW - "jag kan se, jag är inte blind". Jag har sedan några år ett par glasögon som jag kan använda, om jag vill när jag kör bil eller kollar TV. Jag är alltså inte tvungen utan det kan jag bestämma själv. Felet är bara att jag INTE kan vänja mig vid dem och dessutom vet jag inte om jag VILL vänja mig heller.

Efter ett antal hockymatcher då jag har haft ganska svårt att se om min egen son är ute på is, så tänkte jag att jag kan ju testa och ta på mig dem. Innan har alltid min kompis Marie fått säga till mig att NU är Erik ute! Idag kunde jag hålla koll på det själv.

Matchen var inte så jättespännande då  killarna gjorde 3 mål i första perioden och det hela slutade med 8-1 till oss. Jag gillar sådana matcher då jag vet eller känner ganska fort att vi kommer att vinna det här. Jag pallar inte av nervspänningen när det är för lika och det visar sig vara attans så svårt att vinna.
Mitt hockeyordspråk är:
Det viktiga är att vinna - roligt kan vi ha efter att vi har vunnit!!!

Jamen är det inte så?
Andra ska alltid vara så pedagogiska, det är viktigt att alla i laget har roligt!!! Å se´n då?
Du som känner mig vet att jag gillar att skämta och driva vissa saker till sin spets - so please, om nu någon skulle få för sig något annat - knock it off!

Kålgott

Idag tänkte jag dela med mig av ett kålrecept som jag har fått från Airams och Dr Dahlqvist kokbok, finns även på http://airamsmat.webblogg.se/2007/september/kalgott-med-lingon.html

 Man skivar vitkål grovt och steker det tillsammans med lök och med en rejäl klick smör. Jag använder mig av en gjutgärnsgryta, för till slut hamnar allt i den. På stekpannan steker jag fläsk eller nötfärs och hackar inte sönder det i mickrobitar utan låter det vara i ganska stora klumpar.

Salta och peppra både färsen och kålen. När färsen är klar häver jag över det i kålgrytan, blandar det med soja och en hel del grädde. Vill man ha mycket sås, som jag vill, då öser man i rejält med grädde och låter det puttra en stund så att det blir krämigt och gott.

Till detta serveras lingon. Är man en person som absolut måste ha potatis så är det ju fritt att göra som man vill. I vår familj hoppar vi potatisen för att minska på kolhydraterna.

Det här med hur mycket kål och hur mycket färs tycker jag att man gör som man vill, eller har tillgång till. Det är bara att blanda i efter tycke och smak, det är inte så  noga.

Om inte ordet "om" fanns

När jag bodde hemma så fick jag höra olika citat på tyska beroende på situationen som var för tillfället.
Ett bevingat ord var:
Wenn das Wörtschen "wenn" nicht wer, war mein Vater millionär.
Det betyder översatt:
Att om inte ordet "OM" fanns, så skulle min pappa vara miljonär. (jädrans ord, tänk pappa vad du kunde ha varit, och JAG)

Vad jag hatade att höra dessa,  ibland jobbiga citat. Nu älskar jag dem och plågar mina barn med dem!
Det blir en sorts cikel som nu för min del är sluten, haha!

Om - jag inte hade börjat att blogga så hade jag aldrig lärt känna Eva-Lena.
Om - jag inte hade börjat att använda Facebook hade jag aldrig lärt känna Anna, nästan min granne.
Om - jag inte hade varit en sökare hade jag aldrig hittat LCHF.
Om - jag alltid hade gått den raka vägen, hade jag aldrig funnit mina smultronställen.
Om - jag inte vågar chansa, blir min vardag ganska grå.
Om - jag lyssnar förmycket på andras åsikter, hittar jag aldrig till mina drömmar.
Om - någon vill prata är jag bra på att lyssna.
Om - jag dricker ett glas rött på helgen, kan jag helt plötsligt prata flytande Italienska.

Ja ordet "om" börjar jag verligen att gilla.

Den som uppfann arbetet måste inte ha haft någonting att göra - ska tydlligen också vara ett tyskt ordspråk.
Varför fick jag aldrig höra det hemma?

Zwei Seelen und ein Gedanke – "Två själar och en tanke" (Friedrich Halm)
Om två börjat att tala samtidig med samma ord.

Ja så här skulle jag nog kunna fortsätta ett tag till, men det är lika bra att sluta så länge det är roligt!
Ordspråk är intressanta tycker jag. Ibland ger det mig en tankeställare, eller tar mig tillbaka till något som jag har upplevt tidigare. Det ger liksom ett litet leénde på läpparna när man inser att det ligger något i just ett ordspråk.

 

De små sakerna som gör det.

Jag kan inte hjälpa det, och det är inget som jag planerar, eller letar efter - det bara dyker upp framför mig och då kan jag inte låta bli.........

Var på Kosta Outlet i fredags. Hade det inte varit för min svägerska Catarina så hade jag missat det som var det bästa på  hela grisen:)
En pytteliten bod som var större än vårt badrum (vi har nog Sveriges minsta badrum, och vi har bara ETT)
men innehöll så mycket fina saker som jag bara gillar.

På väggen hängde dessa ljuslyktor, hjärtan förstås. Sitter nu i vårt sovrum och det är så mysigt att tända dem på kvällen.

Till Patrik köpte jag en sten med texten: Du & Jag! Han sa i alla fall att han tyckte att den var fin och han brukar inte säga saker som han inte menar.

Här, ett svart stenhjärta också från Kosta, till mig själv. Ligger på mitt lilla bord i sovrummet.

Ett glashjärta hittade jag här i Åseda. Hänger i vår sovrumslampa och skimrar i alla möjliga färger genom glaset.

Team 96 ger sig iväg till Appladalen i Värnamo.

http://www.laget.se/TEAM_96_AIF/27642-serietabell-serie-84177.html

Jag har försökt att kopiera in hela serietabellen här, men det funkar inte så bra, så därför blir det helt enkelt en länk att klicka på.

Idag är det bortamatch mot Värnamo:s 96:or som gäller. Vi har alla välsignats med en sovmorgon efter många tidiga mornar, och humöret är på topp. Låt pucken hitta vägen in i motståndarmålet och se till att vårt mål är igenmurat med en tegelvägg.

Smått och gott

Förra fredagen var Patrik och jag i Kalmar. Vi hade en hel del att uträtta den dagen och på torsdagskvällen tyckte vi väl att vi skulle ha gott  om tid. Men som den optimist jag INTE är så räknade jag ganska fort ut att vi skulle vara tvugna att kanske stryka en del från listan.

Men julklapparna till småkusinerna klarade vi av, ja du läste rätt. Kusinerna från Huddinge skulle komma ner samma helg och då är det minsann lika bra att skicka med en sändning upp - då brevvägen skulle ha kostat nästan lika mycket som presenterna:)

IKEA fick vi liksom ta i farten och det kändes svårt för ett "IKEA-fan" som jag är. Jag har fått några kommentarer om att Patrik minsann säkert inte gillar IKEA, men där har ni fel. Han är nog nästan ett lika stort "fan" som jag. Sist kom han t.ex. farandes med ett par gummihandskar - bra att ha, kommenterade han.

Efter det plockade han ner en vit matbunke med rött lock - kommentaren löd; de är ju så bra och jag har ju bara en.

Men av allt som vi fixade den dagen och av allt som vi fick med oss hem, så var ändå dessa två hjärtan den största glädjen för mig. Dessa är dock inte inhandlade på IKEA! Ja jag vet! Men ibland så hittar jag saker även utanför IKEA:s väggar. De hänger nu på våra garderobsdörrar i sovrummet.

Rör inte min jul.

Kom inte och försök med att ändra på min jul eller min Tomte - då blir jag farlig.

Ja skratta du, men jag är aldrig så säker som vid jul att just Tomten finns, det är ju halva julen bara det. Jag kanske tillhör den där tokiga skaran som gläds åt att få fira jul. Jag gillar att få handla eller pyssla ihop mina klappar i god tid. Ja allt blir ju tyvärr aldrig klart förrän dagarna innan ändå,  men det räknar jag som sport att se hur länge jag kan vänta med att slå in den sista klappen.

En enda jul, har jag firat borta och det var 1988. Då befann jag mig i/på Key West, Florida och jag kommer aldrig att glömma den känslan. Det var julafton med 30 graders värme, hav, pelikaner, palmer och solbränna. Helt fel! Men helt klart en upplevelse som jag aldrig glömmer.

Jag är ganska glad för att Patrik är lika glad i julen som jag är. Det enda han tycker är lite marigt är just det här med att komma på julklappar. Men det är också det enda!

 Alla MÅSTE vara med och klä granen, annars blir det inte bra, skinkan MÅSTE griljeras dagen innan julafton, en sorts julgodis MÅSTE vi ha gjort själva, Carola MÅSTE sjunga julsånger åtminstone dagen innan (alla uppskattar  inte Carola lika mycket som jag), det MÅSTE lukta jul precis dagen innan, och sedan är det ju snön som bara MÅSTE falla dagen innan och några dagar efter jul. Tyvärr är det kanske det enda som vi inte kan styra över och det är allt lite synd. Ordet MÅSTE uttrycker inte att det är tråkigt eller tvingande, utan för oss är det något som vi skojar om och VILL göra. Det är väl någon sort tradition som vi har byggt upp under åren och den är inte till för att ändras på, inte i år i alla fall.

Min jul hemma när jag var mindre var rena himmelriket vad jag kan minnas. Det började med "Jullovs morgon" på TV med Scooby Doo. På bordet i finrummet fanns ett stort fat med julgodis från Tyskland och det var helt underbart. I matkällaren förvarades all  mat OCH julgodiset. Om man gick in där, släkte lyset så kunde ingen veta att man var där inne. En jul vill jag minnas att någon blev inlåst där och det var inte jag som blev inlåst........

På grund av min pappa så hade vi, och har än idag en mycket organiserad paket-öppning. Innan det ens var dags att öppna paketen, kom han med en stor soppsäck där allt papper skulle in i. Helst skulle det in där INNAN vi ens hade öppnat paketen - haha! Detta är han väldigt noga med och blir smått irriterad om vi inte följer det till punkt och pricka än idag. För ni ska veta att varje år så finns det risk för att vi annars slänger våra öppnade presenter i pappershavet och sedan är de borta, enligt honom. Därför förbereder vi detta låååångt innan och har en säck som står redo och väntar. Det är också en sorts tradition som vi har tagit efter.

Det blev....

.....ingen kamera i fredags!!!

Ja inte berodde det på mig i alla fall, för jag hade bestämt mig. Jag stegade in på Media Markt och fick hjälp direkt. Hade några frågor som jag fick svar på och tvekade inte utan sa: JAG TAR DEN!

Ja då fanns det bara en kvar i datorn, men den gick inte att hitta på hyllan. Har jag tur eller? Vi hade då en plan B, som var att åka till ytterligare ett ställe, men tiden rann iväg och vi hann bara inte. Nu känns det som om jag kan vänta tills efter jul likaväl. Spelar ingen roll att jag fick åka hem utan, nu hinner jag ju att fundera ytterligare lite till - jag älskar att vela hit och dig.