Nu snackar vi frukt!

Många är de som har enorma skördar på hösten av äpple, plommon och päron. Vi har en äldre trädgård från 1940 och vi var en gång berikade med ett körsbärsträd och ett äppelträd. Tyvärr fick vi "offra" körsbärsträdet när dubbelgaraget byggdes, men äppelträdet finns kvar. Det är ett litet träd med ganska fin frukt som återkommer år från år. Det är Patriks träd och ingen annan får röra det. Han är den som vårdar det! Så fick vi ju idén om att för några år sedan inhandla ett familjeträd med äpplen och ett plommonträd. Kan inte säga att familjeträdet är någon hit direkt, då en gren har fått en sjukdom och frukten inte alls är fin, om det ens finns någon frukt i det. Plommonträdet klarade sig inte heller så värst länge då en av grenarna sprack och började att ruttna. Där har vi ju naturligtvis gjort vad vi har kunnat för att rädda trädet med alla konstens regler. Förra året hade vi 1 plommon och det vet vi inte vart det tog vägen....... Efter den skörden skulle jag klippa detta träd för att få bukt med alla grenar och förhoppningsvis få mer frukt kommande år. Jodå, grenar avverkade jag efter konstens alla regler. Försök att Googla på hur man bör klippa ett plommonträd och när man ska göra det så får man ganska många OLIKA förslag. Ännu ett förslag fick jag senare av min mamma. Hon tyckte att man inte klipper ett Plommonträd alls - och där går våra åsikter isär. Vi spanade hela sommaren efter möjliga små blommor som kanske senare kunde ge ett plommon. Till slut gav vi upp! Har man inte många grenar så är det ganska överskådligt om man säger så. Här skulle man ju kunna tro att vi inte fick några plommon........ MEN NU KOMMER SLUTKLÄMMEN! För en vecka sedan gick jag runt det lilla trädet och hittade 4st plommon, ett åt varje familjemedlem. De smakade helt underbart! Vill bara tillägga att i år så skippar jag att beskära trädet. Det får väl växa som det vill då, men jag vill inte höra några kommentarer om hur vildvuxet det ser ut. Jag låter naturen sköta sitt så sköter jag mitt egna.