Det är roligt och samtidigt drar jag på smilbanden att många
frågar Patrik om LCHF, eller rättare sagt frågar honom om hur jag gör och hur
det går för mig och mitt LCHF. Det är många som är inresserade
och det är kul tycker jag.
Det är säkert så att LCHF inte passar alla, eller rättare sagt, att man helt enkelt inte har lust att köra det, och då är det så.
Var och en bestämmer helt själv!
Alla gör som de vill, men tala inte om för mig att det inte är bra eller
att det inte funkar, för det funkar för mig.
-Nu har jag kört det här i en vecka och det funkar inte!
VAD är det som inte fungerar då?
-Jag har inte gått ner något.
Tro tusan det, för det är ändå din kropp det handlar om, inte en bil som
bara ska tankas och så kan man köra igen. Det är en process som ska
få din kropp att bli frisk, släppa på bromsen och framför allt få chansen
att leva ett jämt och balanserat liv när det gäller hormonet
insulin. Jag är inte så bra på att förklara just denna bit, så läs gärna på länken om du är intresserad av hur insulinet och kolhydrater fungerar i din kropp.
Här kan du även läsa grunderna för LCHF och jag tycker att Andreas
förklarar på ett enkelt och bra sätt.
Det tar tid, det tar olika lång tid beroende
på vem du är, hur hårt du straffat din kropp tidigare och givetvis
hur mycket vikt du har tänkt dig att bli av med osv. Det är en
omställning för kroppen och det passerar inte helt obemärkt förbi om
du går ut hårt.
Jag ska vara ärlig och säga att jag började med LCHF för att kunna
gå ner i vikt, och jag gick ner i vikt. Ja jag vet att
jag har några kilon kvar, men de börjar att lossna nu:)
Det jag säger nu kommer kanske
att låta löjligt, men det är fortfarande ärligt. Jag känner att
den största vinsten är hur jag mår idag. Jag mådde riktigt skitdåligt
från och till efter att jag hade frossat i choklad, glass, kakor, bröd m.m.
Bara du som har de problemen vet vad jag snackar om. Nu menar jag
inte att jag mådde dåligt av skuldkänslor, nej nu pratar vi om illamående,
huvudvärk, magont, berg och dalbana med humörsvängningar
riktig ilska, krånglig mage och tarm, och givetvis viktuppgång och
en massa annat som jag säkert har förträngt.
Jag gick ut stenhårt direkt från början och jag var en "socker-alkis".
Snacka om att bli dålig.
Jag körde igång juli 2008 på semestern.
Minns att vi var ute på långpromenad och vi var givetvis allra längt
bort från hemmet när jag helt plötsligt kände att jag inte orkade
gå mer. Benen började darra och jag kände mig yr och fick
huvudvärk. Riktig abstinens av hög grad vill jag kalla det.
Envis och förbannad tog jag mig hem och läste allt jag bara kunde hitta
om LCHF.
Jag red ut vågen och det tog mig längre tid än för många andra att
ta mig ur det värsta. 3-4 veckor höll detta i sig, sedan kom jag ur
dimman och och kunde börja tänka klart...utan socker:)
Inget ska kunna styra mig mot min vilja, det bara skulle gå!
Hela familjen äter samma mat här hemma.
Vi äter mer varierat idag än vad vi gjorde innan.
Vi har lärt oss om E-medel och framför allt att hålla koll på E621. Vi köper mer ekologiskt odlat och väljer våra råvaror på ett
litet annorlunda sätt än förr och stödjer de mindre mejerierna.
Vi äter sedan många år både Omega3 och D-vitaminer och
intresserar oss för vad vi stoppar i oss och hur det påverkar oss.
Jodå, klart att jag gör mina misstag ibland. Skillnaden är bara att det inte
blir så STORA misstag längre. Jag tål inte att göra stora misstag, för då
mår jag fruktansvärt dåligt och vem vill må dåligt!?
Japp, jag har också jättelätt för att gå upp i vikt om jag gör misstag -
de båda går hand i hand och jag tycker att jag kan kontrollera
dem båda ganska bra nu.
Det bästa är att det är LÄTT att leva ihop med LCHF!
Det är inget krångel, ingen hunger, inget sug, inga uppoffringar m.m.
Jag har hållt på så länge nu så att jag tänker inte på det längre,
det är vår vardag så att säga.
Ja det var LITE om vad jag håller på med och hur jag lever.
Fråga om du undrar över något, så ska jag försöka att svara.
Det här är mitt val, mitt liv och det funkar för mig!
