Hur vågar jag bara säga det........
Men jag vågar, jag är tuff, i alla fall idag.
Två lektioner i 5B igår, var jobbigare än en dag på jobbet. Jag kan inte förklara det bättre än att när jag väl sätter mig på stolen känns det som en mardröm, jag är tillbaka - it´s a nightmare, no doubt about it!
Men det är ju inget jag kan erkänna för Elias, hoppas han inte kollar här. Men när jag gäspade för tredje gången på kort tid, spände han ögonen i mig och rullade med sina ögon ett varv genom hjärnan, så där så att ögonvitan syns. En varningens ögonvita, du vet. Den kille har sådan diciplin.
Sista timmen var riktigt rolig, påskpyssel, sådant gillar jag. Då kan man säga att jag vaknade upp igen:)
Patrik och jag brukar hälsa på en gång var per termin så länge de nu vill det. Erik som går i 7:an vägrar att ens höra talas om ett besök. Så jäkla kul bara, att retas ibland, att man ska komma och hälsa på - då får han värsta dampanfallet:)
Haha, ja de kommer till en ålder då morsan och farsan är det mest pinsamma som går i ett par skor. Men lugn det går över bara de passerat den tidiga tonårstiden ;)
SvaraRaderaJag hade också gillat pysslet :D
Ha en bra dag / Kram E-L