Fri som en fågel

Fri som en fågel, det skulle man vara!

Runt om våra byggnader på jobbet finns det under sommartiden  en hel del måsar som seglar uppe i luften och skriker ut att sommaren är på väg. För mig som är en drömmare, är måsarnas skrik, som ljuv musik - shit, det rimmade ju. Om jag blundar och hör måsarnas skrik så kan jag utan problem föreställa mig en strand och ett liv utan problem. Mitt emellan de höga takfönstrena har i år en familj hittat sitt perfekta ställe och tydligen lyckats med att få två nya familjemedlemmar

Första egenfångade frukosten är nog den allra godaste kan jag tänka mig.

Här kollar vår dunboll ner på oss genom takfönstret. Ja och fönstret är skitigt, det blir inte bättre än så här när små fågelfötter trippar fram och tillbaka.

Har inte sett till de två allra minsta på ett tag, men troligen har de vuxit och kanske tagit sig en provtur. Tror att jag måste gå på spaning en dag för att kolla var de håller hus.