Förvånad

Jag är faktiskt förvånad över hur lätt jag tycker att min joggingstart blev i år. Jomen, utan att skryta så går det mycket lättare i år än vad jag kommer ihåg från alla de andra åren, vad är det som är annorlunda?

Jag gillar inte att träna i grupp och det kom jag på väldigt sent i livet - haha! Vet inte vad det är exakt som gör att jag drar mig för att träna ihop med andra, men bl.a är det att passa en speciell träningstid och att någon annan styr över mig. Tror att jag vill köra precis i det ögonblicken som jag vill, inte prata med någon när jag tränar och framför allt, få vara helt själv med bara mig och mitt flåsande.

Har styrketränat två gånger i veckan eftersom snön har legat kvar så länge och det får jag tacka Patrik för. Han drog igång mig och sedan är det inga problem när jag väl har hittat min rytmn och hittat rätt bland maskinerna. Kanske är det därför som jag har mer ork?

Sedan tror jag klart att avsaknaden av kolhydrater har styrkt mig mer faktiskt. Jag har en bit kvar där med att tacka nej till socker, det är ett gift som inte riktigt vill släppa taget om mig.

Läste en artikel i den nya LCHF tidningen att: OM DET SMAKAR SÖTT, SPOTTA UT DET!
Har jag väl fått det i munnen, kan jag INTE spotta ut det, men jag måste lära mig! Detta ska jag jobba hårdare med denna vecka.

Mitt motto för kommande vecka är:
Det som inte gick så bra förra veckan, ska gå bättre kommande vecka.
Fortsättning följer...........