Det här är något som jag själv tänker på ganska mycket och det är ju så
oerhört viktigt att man vet om att de här signalerna som kroppen sänder ut är till för att
varna oss och ger oss en chans att reparera "skadan". Det är som att gasa och bromsa, hitta en
sorts livsbalans en vippbräda som finns i gungparken och även i ditt liv.
Vi behöver bli ständigt påminda om detta med livsbalans för vi är så konstigt funtade
att vi glömmer bort det viktigaste - att ta hand om oss.
För mig är det aboslut nödvändigt att ta någon minut då och då och gå igenom
min status när Mr Stress knackar på.
Rensa, plocka om, damma av, ignorera, slänga, sortera, prioritera är nog det första jag gör.
Är en funderare och det har räddat mig många gånger.
Att äta, sova och motionera i rätt proportion tycker jag att jag har bra koll på.
Klicka på länken och ta en funderare.
En bra länk från Kostrådgivarna.
Man skäms nästan att säga det, men jag är otroligt nog nästan aldrig stressad. Inte ens när jag bodde i Stockholm! Det är bara min personlighet antar jag. Däremot kan jag bli väldigt arg, upprörd, ledsen och dessutom enormt glad - så något jämt humör har jag inte!!Tack för ditt tävlingssvar, jag återkommer om hur det har gått för dig!
SvaraRaderaFör min del är min stress till absolut största del jobbrelaterad, tyvärr!
SvaraRaderaMin lediga tid är min chans att vila ut och på ett sätt reparera skadan, så att säga:) Jag är en drömmare, och kan som tur är resa i mina tankar och drömma mig bort från verkligheten.
Jag har inga stora förhoppningar när det gäller tävligen, men det är ändå lite roigt att försöka:)
Kramizar!
Vad bra och klokt du har skrivit om stress Martina. Det är inte lätt att hitta den rätta balansen i livets alla områden...men det är viktigt att man får tid att pyssla om sig själv med saker som man tycker om att göra eller bara få tid att drömma sig bort en stund. Lugna o goa kramar till dig:)
SvaraRaderaTack Helena!
RaderaJa det är ett evigt kämpande att hitta just den där balansen som alla jagar och få finner:)
Kramizar!
önskar ja önskar att jag kunde vara lika redi som du Tina ..och jag är ju "bara" en hemma mamma så jag borde väl kunna vara lugn och fin men jag kan minsann stressa upp mig för mkt och jag har nog kännt den berömda väggen eller stupet många gånger och känt att snart så ramlar jag dit ....kramen till min goa vän !!!
SvaraRaderaHej kompis!
RaderaKul att se och höra dig igen, var ett tag sedan:)
Det är oftast i vår hjärna som det händer, litet hjärnspöke som sabbar tiden och planeringen. Men stannar man upp, andas, sorterar tar kontroll över läget så finns det en chans att få stann på hamsterhjulet i tid.
Stora kramizar tillbax!!!