Projekt

Ibland, jo ibland är det faktiskt bra att man inte vet vad som kommer emot en.

Ser man tillbaka i historiken i vår familj så börjar alltid våra projekt på ett

ställe, och leder slutligen till ett helt annat. Men när cirkeln väl är sluten, då har

vi kommit dit vi tänkte oss från början - men vägen dit, suck.....

Jag tror att vi är mitt i en projekt nu och det tar säkert ett tag till innan vi är i mål.

Men det är ingen brådska, allt ska ju ha sin tid som Emils mamma i Lönneberga säger:

- katekesen har sin tid och ostkakan har sin tid.

Alltså, så här började detta projekt.

En önskan om ett växthus har vi haft länge och tanken är väl att vi till hösten, eller

till nästa vår ska ha ett att bygga upp.

So far so good!

Men då fanns det nu lite björkar som skuggar, och
 vars grenar skulle kunna trilla

ner på detta växthus och därför måste man planera låååååångsiktigt.

Sagt och gjort, träden skulle ner, och ner kom dem.

Jippi.

Efter det ska det kvistar och ris köras bort - not så kul, men nödvändigt.

Hade kanske inte riktigt siktet inställt på att jobba med det idag, men när

farfar erbjöd sig att komma med det stora traktorssläpet då rycker man upp sig.

Även jag inser ju att det går ganska så mycket snabbare än att åka 30 gånger

med ett bilsläp till komposten i andra änden av byn.

Kolla vad häftigt det ser ut när björkens sav sipprar ut och det är köldgrader.

Nu är det bara kapning och klyvning kvar att göra, och eftersom jag är helt

livsfarlig med en motorsåg så tror jag tyvärr att denna lott hamnar på Patrik.

Stackarn!

Ok, klyvningen tar Erik hand om,  mot en liten betalning har han redan sagt.

Och så rullar vårt projekt vidare........